Plastfritt i hav och natur

Naturskyddsföreningen studerar miljöproblem som orsakas av plast och skriver rapporter och faktablad. Här presenterar vi några publikationer.

Nya rapport 2021: Rätt plast på rätt plats: en mer hållbar plastanvändning

Vi har alla sett plastskräpet i skogen, på stranden, i vattnet. Men de pyttesmå plastbitarna som vi inte ser är minst lika vanliga i naturen. Och hur plast som sönderdelas påverkar haven, djuren och ekosystemen vet ingen.

Hur får vi bukt med de miljöproblem som plast orsakar och vilken roll ska plasten spela i ett hållbart samhälle? Det är de två frågorna som Naturskyddsföreningens rapport Rätt plast på rätt plats tar upp. (Publicerad 24 feb, 2021 • Uppdaterad 20 aug, 2021). Ladda hem hela rapporten ”Rätt plast på rätt plats”

Plast i naturen

Plasten finns på de högsta bergstopparna och i de djupaste havsbottnarna. Valar, fiskar och fåglar kan fastna i plastskräp och skadas, eller drunkna. Plasten finns också inuti djur. Ett exempel är stormfåglar i Nordsjön, där forskare har hittat plastbitar i 94 procent av undersökta de fåglarna. Plasten kommer ut i naturen dels för att vi människor slänger den där, men också på grund av slitage av bildäck, konstgräsplaner, tvätt av syntetiska textilier, innehåll i kosmetika, och från fiskeutrustning som hamnar i haven. Det är med andra ord uppenbart att vi inte tar hand om plasten på rätt sätt.

En mer hållbar plastanvändning

I dag tillverkas stora mängder svårnedbrytbar plast av råolja, som oftast bara används en gång och sedan antingen bränns eller hamnar i naturen. Så kan vi inte ha det. Det är en alldeles för stor användning av icke-förnybara naturresurser och det kan påverka naturen på sätt som vi inte känner till. Användningen av plast måste minska och ersättas av andra material där det går. Det finns områden där plast är oumbärligt, som i modern teknologi, men i många förpackningar och användningsområden kan plast bytas ut mot mer hållbara alternativ. Plasten som produceras behöver återanvändas, för att spara på energi och minska påverkan på miljön. Vi behöver också smartare designlösningar, där mindre plast används i förpackningar och produkter. Främst mindre svårnedbrytbar plast, eftersom det är den som påverkar naturen mest. Dessutom måste vi ta till vara den plast som redan finns och tillverka nya plastprodukter av den. Det låter kanske självklart, men faktum är att vi är långt från det målet. Kunskapen om vad en plastprodukt innehåller följer inte med från producenten, så när plastprylen är färdiganvänd vet ingen vad som finns i materialet.

Dock kan plast oftast inte återvinnas och användas igen lika många gånger som glas eller metall, utan det blir ständigt en försämring av plastens egenskaper och därför används den till mindre krävande produkter. Som exempel kan PET-flaskor användas för att göra polyester-fleece, men polyester-fleece kan inte återanvändas till att göra PET-flaskor.

All plast är inte dålig. Den ska användas på rätt ställe där den ger fördelar och plasten ska materialåtervinnas i så hög utsträckning som möjligt. Som samhälle behöver vi en förändring i hur vi ser plast. Från ett slit och släng-material till en resurs som kan användas flera gånger.

Så här kan vi förbättra plastanvändningen:

Mängden plast som används måste minska, framför allt bland engångsartiklar och förpackningar.

  • Det behövs en rejäl satsning på forskning kring hur svårnedbrytbar plast påverkar miljön, samt hur det i förlängningen påverkar människor.
  • Det behövs en stor investering i innovationsstöd för att få in plasten i den cirkulära ekonomin.
  • Höga krav ska ställas på att farliga kemikalier inte får följa med i materialåtervinningen.
  • Inga tillstånd ska ges för användning av förbjudna ämnen i återvunnen plast.
  • Innehållsdeklaration ska finnas för alla varor och material, och den ska följa med i alla led fram till avfallshanteringen.
  • Målet för andelen materialåtervunnen plast behöver öka från 30 procent idag till 60 procent år 2025.
  • Materialåtervinningen ska förenklas genom att endast ett fåtal plastsorter tillåts, med väl definierade krav för tillsatsämnen.
  • Ett långsiktigt mål ska sättas upp för materialåtervinning av alla varor, till samma nivå som för bilar: 95 procent.
  • Krav ska ställas på teknik i tvättmaskiner som kan avskilja textilfibrer innan vattnet sköljs ut i avloppet. Tvättmaskinerna ska poängsättas för deras reduktion av fibrer och mikroplast, på samma sätt som för energianvändning och ljudnivå.
  • Slamspridning bör upphöra snarast, och utveckling och införande av system och tekniker för att återföra växtnäring utan spridning av miljögifter och mikroplaster ska påskyndas.

 

Mer att läsa på Naturskyddsföreningens hemsida:

5 sanningar om plast

Är bioplast nedbrytbar? Kan vi återvinna all plast? Hur mycket plast återvinns egentligen? Vi reder ut!

https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/5-sanningar-om-plast/

8 framsteg som kan bidra till ett plastfritt hav

Det är lätt att bli dyster när man tänker på all plast i haven. Men det har skett stora framsteg som kan hjälpa till att lösa problemet och förhindra att plasten når naturen.

https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/8-framsteg-som-kan-bidra-till-ett-plastfritt-hav/

Plast i havet

Hur och varför hamnar plast i havet, och vad händer med den där?

https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/plast-i-havet/

Plagg som sprider mikroplast i havet

Alla kläder släpper fibrer när de tvättas, men tjocktröjan av fleece, snyggskjortan av polyester och myskoftan av akryl har alla en sak gemensamt – de är gjorda av plast och bidrar därför till utsläpp av mikroplaster i miljön.

https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/plagg-som-sprider-mikroplast-i-havet/

Spökgarn – flytande dödsfällor

Varje år förloras nät, linor och andra fiskeredskap i våra hav. Trålar lossnar och blir liggande på havsbottnen. Fiskar, sjöfåglar, tumlare och sälar trasslar in sig i de gamla näten och trålgarnen och dör en plågsam död. Spökgarnen bidrar även till problemet med plast i haven.

https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/spokgarn-flytande-dodsfallor/